I går var det en fruktansvärt jobbig dag. Tårarna rann nog i stort sett hela dan. Jag försöker tänka på annat, men rätt vad det är så kommer tankarna på Skrållan. Jag undrar hela tiden vad som kan ha hänt, var hon är, frågor, frågor som det känns att jag aldrig kommer att få något svar på.
Jag känner en stor sorg, det är så hemskt att inte veta. Imorse hade vi frost på marken, så nu är det kallt också. Jag får för mig en massa saker som kan ha hänt henne, så kommer tårarna igen.
Som tur är åker jag till Stockholm på torsdag. Det är ju något fantastiskt som ska hända, jag ska bli mormor. Jag måste fokusera på det, för jag tror inte Skrållan kommer tillbaka, tyvärr.
Är så ledsen mamma. Önskar av hela mitt hjärta att Skrållan ska komma tillbaka eller att ni får veta vad som hänt henne.
SvaraRaderaLängtar tills du kommer. Lilla Stjärnan längtar också efter sin mormor.
Pussar och kramar från oss tre!
Förstår din förtvivlan och sorg. Vi får hoppas hon kommer tillbaka, vi får inte ge upp ännu. Katter är luriga.
SvaraRaderaKan va också att någon kanske har kattmat ute i en skål sen behövs ju bara att hon gillar maten och någon kanske börjar klappa henne.
Därför är det bra att ni gjort efterlysningar. Kram från Britt-Inger
Oj oj fy liderm med dig Nej hoppet finns kvar Kram >jeanette
SvaraRadera